Till er som inte verkar förstå o fortfarande försöker övertyga mig om att jag är dum som tar åt mig negativt av era kommentarer om mitt hår: Det är inte så jäkla lätt att bara låta allt rinna av sig då 30(!) pers på en o samma gång skriver att jag har fult & trassligt hår!! O då jag dessutom i stort sett hela mitt liv blivit mobbad osv, så är det inte så jäkla lätt att bara skaka på huvudet o glömma allt direkt. Tyvärr är det så.
Men om det bara hade vari en, två eller tre personer som "kritiserat" mig o mitt hår så skulle jag inte bry mig, men nu var det ju 30 pers inom loppet av några timmar, o då kände jag att det blev för mycket! Jag tror nog att alla hade tagit åt sig mer eller mindre också om ni fått höra samma sak..
Men jag kan hålla med er om att jag kanske varit lite "stöddig" på senaste tid o ofta försökt försvara mig med nåt halvelakt "svar på kommentar"-inlägg. Men jag tycker att alla har rätt att försvara sig till viss del då man får höra nåt elakt, man ska inte bara ta åt sig allt. Det vore ju förstås guldvärt om man faktiskt kunde skita i allt o verkligen inte ta åt sig & bry sig, men nu har ju inte alla den egenskapen, tyvärr.
Jag erkänner att jag kanske gått över gränsen, o varit lite hård på sistone, så jag ber om ursäkt för det.
Men jag vill fortfarande att ni ska veta att jag blev väldigt ledsen igår då det var så många som plötsligt började "kritisera" (eller vad man nu ska kalla det) mitt hår..
O till er underbara människor som "försvarat mig" o sagt fina saker o gjort mig glad igen: Jag älskar er, ni är bäst!! Det är pga er jag orkar fortsätta blogga! Puss puss puss!
Men om det bara hade vari en, två eller tre personer som "kritiserat" mig o mitt hår så skulle jag inte bry mig, men nu var det ju 30 pers inom loppet av några timmar, o då kände jag att det blev för mycket! Jag tror nog att alla hade tagit åt sig mer eller mindre också om ni fått höra samma sak..
Men jag kan hålla med er om att jag kanske varit lite "stöddig" på senaste tid o ofta försökt försvara mig med nåt halvelakt "svar på kommentar"-inlägg. Men jag tycker att alla har rätt att försvara sig till viss del då man får höra nåt elakt, man ska inte bara ta åt sig allt. Det vore ju förstås guldvärt om man faktiskt kunde skita i allt o verkligen inte ta åt sig & bry sig, men nu har ju inte alla den egenskapen, tyvärr.
Jag erkänner att jag kanske gått över gränsen, o varit lite hård på sistone, så jag ber om ursäkt för det.
Men jag vill fortfarande att ni ska veta att jag blev väldigt ledsen igår då det var så många som plötsligt började "kritisera" (eller vad man nu ska kalla det) mitt hår..
O till er underbara människor som "försvarat mig" o sagt fina saker o gjort mig glad igen: Jag älskar er, ni är bäst!! Det är pga er jag orkar fortsätta blogga! Puss puss puss!
Lockigt, lite tuperat, busigt & ej perfekt hår IS THE SHIT! =)
Du skriver om att du har blivit mobbad, så nu undrar jag. När har du blivit mobbad och varför. På vilket sätt blev du mobbad? Du har inte skrivit om det förut, så jag blev lite nyfiken.
SvaraRaderaDet är inget jag vill prata om, jag vill helst slippa ta upp det o bli påmind om det. Jag tycker inte om att gräva i det förflutna alltför mycket, man mår inte bra av det. Men jag kan säga som så: Att jag har inte haft nån lätt uppväxt, har många hemska år bakom mig med mobbning, sjukdomar osv. Men det är ju det som har gjort mig så pass stark att jag orkat kämpa mig ur bl.a. en förlamning.
SvaraRaderaDet som inte dödar, det stärker!
Varför drar du upp det i din blogg om det är så känsligt ämne. Mobbing är något som sätter så pass djupa spår att det är inget som man alls vill nämna, eftersom man skämms för det. Jag har själv varit med om det och därför skulle jag vilja veta i vilken episod i ditt liv som det inföll.
SvaraRaderaVarför skämmas för att man blivit mobbad?? Det är väl mobbarna som ska skämmas, right?
SvaraRaderaJag tar upp det så att folk ska förstå varför jag är extra känslig när det kommer till mitt utseende.
Jag blev mobbad de senare åren i lågstadiet, hela högstadiet, o även en del efter det.
Jag vet inte, jag tror att skämmningsprocessen är en helt vanlig reaktion lika vanlig som förträngningen. Man skämms för hur man blev utsatt, det är som så naket på det området, allt förvar är nerbrutet, jag vet inte vad det beror på, men jag skämms för det. Det känns ibland som att det var mitt fel, fastän jag vet att det inte var det.
SvaraRaderaSå det var klasskamraterna från lågstadiet som fortsatte i högstadiet. Eller är det helt skilda personer/grupper du pratar om?
Tråkigt att du skäms för det.. Det är inte ditt fel, kom ihåg det!
SvaraRaderaDet var delvis samma personer som fortsatte, men också nya som började. Så jag har mest dåliga minnen från min högstadietid. Sjuka jävlar som bara är ute efter att förstöra för andra!
Det är sant, högstaidet är väl mer eller mindra jobbiga för alla. men det är ändå något alla måste genomgå. Du skriver om att det fortsatte efter högstadietiden. Har Roy fungerat som bra stöd för dig, eller är det inget du har kunnat tala med honom om?
SvaraRaderabra där ;) jag hoppas verkligen att jay vinner hela skiten
SvaraRaderaNu tycker jag vi glömmer allt hårsnack och går vidare! Vissa bloggläsare vrider och vänder ändå på dina kommentarer och ifrågasätter varenda jävla mening! Nu vill vi icke-kritiserande bloggläsare se lite mer klädmode, vad du har för dig på dagarna, dagens fråga och såklart bilder på dig själv och ditt hår! :) Det är din blogg så fritt fram att sätta bilder på dig själv hur ofta som helst! :)
SvaraRadera