Förresten!

Just det, det var några som frågade (angående det här inlägget) varför jag tror att det är meningen att jag skulle bli kille.. Ja, helt enkelt för att det känns så ibland. Jag har alltid varit en pojkflicka -Alltid sysslat med pojkgrejer, ända sen liten har jag varit med pappa överallt, o i rätt tidig ålder började jag själv köra traktor & intresserade mig mer & mer för jordbruket osv. Har aldrig varit rädd för att ta i med hela kroppen, är inte rädd för skit under naglarna, var i många år starkare än killarna på klassen. O så har jag nästan alltid betett mig som en kille -Aldrig varit sådär "tjejig" & söt, nej heller rapar jag då offentligt & klampar lite extra.. Charmigt va? Hahaha.

Roy brukar ibland t.o.m. skämta om att jag är mer manlig än honom....... ;)

Ja, nu vill jag gärna höra era stories! Nån fler som är som jag, eller är det jag som är lite konstig (eller blev jag bara född till fel kön?) :D Haha, missförstå mig inte, jag skulle aldrig vilja va kille! Jag trivs bra som "manlig tjej" eller "okvinnlig kvinna" ;) Usch vad fel det där lät... Jaja, ni fattar!