Svar på kommentar

"Är det pga. medicinen du blir så trött, eller är det nånting annat?"

Svar: Hjärnan blev så skadad av min propp att den går på övervarv av minsta lilla. Därför blir jag trött direkt. Och så tröttar medicinen ut mig ytterligare. Ett problem jag får lära mig att leva med. Visst är det jobbigt, det tänker jag inte skjuta under stolen, men jag är glad att jag överhuvudtaget lever efter vad jag varit med om. Vissa dagar orkar jag knappt göra nånting alls, och de dagar jag vaknar och är utvilad så är jag oftast så ivrig att börja på med nånting stort eftersom det känns som att jag har så himla mycket energi, vilket oftast slutar med att jag däckar på soffan efter bara nån ynka timme och sen är döslut resten av dan.

För att jag ska orka va vaken från morgon till kväll så måste jag jobba på i lugn och jämn takt och ha varierande uppgifter. Stress gör mig döslut, och enformigt schema gör att min hjärna mer eller mindre lägger av.

  

Bara för att jag sitter här och skriver så känner jag att hjärnan blir sjukt seg. Dock har jag ju både renoverat och sprungit på stan idag, så man kan säga att jag har orkat med otroligt mycket idag.

Innan jag blev sjuk så orkade jag med hur mycket som helst. Jag hade tusen saker på schemat varje dag, och jag visste inte vad "slappna av" betydde. Det är sån himla stor kontrast mellan hur det var förr och hur det är nu, vilket jag ofta mår dåligt över.

Jag saknar mitt gamla energiska jag, men jag får lära mig att leva med min skadade hjärna och acceptera att det blev såhär.

Har ni fler frågor ang. detta så får ni gärna fråga. Jag förstår om det är mycket ni undrar över ang. min stroke :)