Jag lever! / Svar på tal

Vi tvingades avbryta, tjurarna blev för uppskrämda, o då är det lönlöst att fortsätta. Vi försökte flera gånger att samla ihop dom till en flock, men varje gång smet nån, o dom är ju rätt snabba om vi säger så. Vi provar på nytt en annan gång, då kanske mera folk är på plats, o då inte hälften är krassliga & sjuka.
Vi har inte gett upp, vi tänker fortsätta tills vi får samlat ihop dom och flyttat dom dit de ska, o vi vet nog var gränsen går då det inte löns att fortsätta mer för den gången. Dom blir bara mer & mer skrämda, så det är bara dumt att riskera nåt då det ändå inte skulle lyckas. Vi provar på nytt en annan gång.
 
På tal om nåt helt annat; Jag har fått höra flera gånger nu (av anonyma) att jag ger upp så lätt osv. Då jag får höra det så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. För det första; Hur kan ni påstå nåt sånt utan att ni ens känner mig? Ni "känner mig" genom bloggen, inte alls på riktigt. För om ni skulle känna mig på riktigt så vet ni nog att det inte alls stämmer! O för det andra; Det är skillnad på att ha dåligt tålamod och att ge upp lätt. Jag har väldigt dåligt tålamod i vissa situationer, det beror bara på mitt humör. Men jag ger aldrig upp, aldrig nånsin! Jag är t.o.m. för envis ibland, ibland går det så långt att det t.o.m. blir farligt för mig själv, bara för att jag ska klara en viss grej, osv. 
  
Kom inte och påstå att jag ger upp lätt, lär känna mig först! :}

 
Jag hatar numera att ge svar på tal, men jag ville bara göra det klart för alla. O det påståendet att min tatuering skulle va ett skämt, att texten inte stämmer osv, jag kan ju bara säga att tatueringen är det bästa jag nånsin gjort för mig själv, jag blir alltid så glad då jag ser på den ♥♥