Brutalt ärlig

Det känns som att jag ibland bara skulle vilja vara brutalt ärlig här på bloggen. Ärlig är jag alltid, men ibland skulle jag vilja skriva ner allt som finns i mitt huvud. Ja, det försiggår en hel del där uppe kan jag säga. Ni visste kanske inte att jag oftast har en stark åsikt om allt, och i verkliga livet har jag svårt för att hålla tillbaka min åsikt även om det ibland skulle va bäst att va tyst. Precis likadan skulle jag vilja kunna vara här på bloggen, men det är liksom lättare att hindra sig själv från att skriva ner det, än vad det är då jag står öga mot öga med nån. Då väller det ut åsikter utan att jag hinner tänka efter.
 
Jag är inte elak, men jag står alltid för vad jag tycker, även fastän det ofta känns som att alla andra tycker tvärtemot ;) Jag tror att många har lätt för att falla för grupptryck, och håller bara med alla andra och inte törs säga sin egen åsikt. Det är synd, eftersom alla har rätt att tycka precis som man själv vill.
 
Jag har alltid haft många fiender, just pga att jag alltid stått för min åsikt och vägrat understöda nånting som jag själv tycker är fel. Men det är okej, jag har hellre många fiender så länge jag kan va ärlig, än att bara hålla med alla andra och plötsligt va omtyckt av alla.
 
Orsaken till varför jag tvekar till att skriva ner mer av mina tankar på bloggen, är för att det är så himla lätt för er att vara anonyma och börja slänga en massa skit runt er. Skit kan jag ta, men jag blir så otroligt arg på alla fegisar som aldrig skulle våga säga nånting rakt ut åt mig i verkligheten, men anonymt bakom dataskärmen går det nog att va "tuff". Det är fegheten som gör mig arg.
 
Men nu låter jag er bestämma; Vill ni nu&då ta del av mina (brutalt ärliga) åsikter om saker och ting som ploppar upp i huvudet på mig, eller är det lugnast om jag håller det utanför bloggen? It's up to you.