söndag 4 december 2011

Min stroke #1

Anonym frågade:
Vet du alls någon orsak till varför du fick en stroke? Du är verkligen en kämpe! :)

   
Tack fina du!! :) Nej, dom hittade ingen orsak. Det har blivit nerkört slangar i magen, tagits vätska ur ryggraden, röntgats, undersökts och tagits prover, men ingenting. Det är ju såklart skönt att dom inte hittade nåt "fel" på mig (dom misstänkte i början bl.a. hål i hjärtkammarväggen (heter det så?) men det hade jag ju inte, tack och lov för det!) men det skulle kännas bra mycket tryggare om nån kunde säga vad det berodde på, så att jag vet om det t.ex. är nåt som jag bör undvika att äta eller om det finns sånt som jag inte får göra..
  

..Så jag har lagt min egen diagnos: Överansträngning. Jag tror själv, helt ärligt, att det berodde på att jag i så många års tid hade varit överansträngd. Jag kunde inte slappna av (visste inte ens hur man gjorde, hur sjukt det än låter) och jag hade alltid hundra saker på gång. Strax innan jag blev sjuk såg mitt liv ut såhär; Jag jobbade både hemma och hade ett "riktigt jobb", jag hade mycket med skolan, jag spelade fotboll och hade matcher + träningar flera ggr i veckan, jag var "start-tjej" i Road Racing EM, jag bakade massor inför en kommande fest och däremellan skulle jag hinna umgås med Roy, träffa mina kompisar, och så skulle jag helst hinna sova lite också. Utöver det så hade jag flera års mobbing, totalt kaos och ett rent helvete i bagaget som jag hela tiden fick bearbeta och försöka ta mig upp ur. 
Jag hade så mycket den sista tiden innan jag blev sjuk, så jag minns inte allt jag höll på med. Jag har minnesluckor och svårt att komma ihåg vissa namn t.ex.
    

Nu då jag tänker tillbaka så är jag förvånad över att jag inte började dricka eller ta nånting värre, för jag mådde verkligen inte bra. Jag har faktiskt inte en blekaste aning om hur jag orkade med allt såpass länge, varken fysiskt eller psykiskt. Det är nog envisheten som gjorde att jag orkade.

 
Några dagar innan jag kollapsade så blev jag riktigt förkyld. En rejäl huvudvärk hade jag också, men det hade jag gått runt med så länge redan, så det reagerade jag inte desto mer på. Sen, måndagen den 9 juni 2008 var jag först på jobbet, och sen mot kvällen hade vi en viktig match. Jag kommer ihåg att mamma och pappa försökte stoppa mig från att fara på matchen eftersom jag inte var frisk, men jag hoppade ändå upp på mopeden och for iväg. Jag tog värkmedicin innan matchen och fick först sitta på avbytarbänken. Sen var det min tur att springa in på plan, och jag hann spela en stund, kanske 5 minuter, innan det kändes som att nån sköt mig i högra sidan av huvudet. Handen flög upp till huvudet av ren reflex, men vi hade målchans och jag kunde ju inte sabba det då... Så jag sprang mot mål, men det blev liksom inte till nåt. En lagkamrat kom och frågade "mår du bra?" och det var först då som jag märkte att nånting var fel. Dom ropade åt mig att jag måste springa av planen, och då blev allting svart.
  

...
  

Har ni fler frågor ang. min stroke så kan ni ställa dom i det här inlägget eller inlägget under. 
    
Den här bilden togs samma dag som jag blev sjuk, då jag var påväg hem från jobbet. Tur att jag inte visste då vad som skulle hända några timmar senare.
 
Ta hand om varandra, och kom ihåg att det är viktigt att slappna av mitt i all stress!! ♥ 

4 kommentarer:

  1. Ja, en riktig kämpe är du verkligen!
    Jobbigt att inte veta va det berodde på! :(
    Det kan hända att din stroke berodde på stress, men samtidigt tror jag att det kan ha berott på att du överansträngde dig när du inte var frisk, det kan vara livsfarligt. Det finns många som har ramlat ihop o dött när de tränat när de varit sjuka. Man ska inte ens träna om man har ont i halsen.

    SvaraRadera
  2. Anonym} Tack!! Ja, verkligen.. Usch, hemska tanke :(

    SvaraRadera
  3. känns som om du måste fortsätta storyn! Vad hände sen? Tuppade du av på plan? Kom ambulansen? Vad minns du?

    SvaraRadera