onsdag 9 november 2011

Jag babblar på åt er -Bara för att jag inte har nån annan att prata med just nu...

Igårkväll gick jag ju ut på promenad, och oj vad skönt det var att få röra på sig och få frisk luft. Men, jag hann knappt ut från kvarteret innan vänstra knät började bråka. Det värkte och vek sig fel, men jag bet ihop och tänkte att jag banne mig ska klara detta! Jag vägrar att va så dåligt i skick att jag inte ens kan ta en promenad. Jag hade siktet på Minimani, där Roy ännu var i jobb. Han hade bilen, så jag tänkte att om jag orkar gå ända dit så väntar jag där tills han slutar så får jag sitta på med honom hem sen.
Jag gick i mörkret över våldtäktsbron (har sagt åt mig själv och flera andra förut att jag a-l-d-r-i-g skulle gå där ensam i mörkret, men jag gjorde det!) och kastade några blickar bakåt hela tiden.
Jag kände att knäna började värka mer och mer, men vid det här laget hade jag närmare fram till mitt mål än om jag skulle svänga om och gå hem igen. Så jag fortsatte. Jag kom fram till en uppförsbacke, och ryggen sa ifrån. Den började värka nåt otroligt. Bara för att jag gick i en uppförsbacke. Men sen var det bara en brant backe neråt, och så var jag framme.
Roy trodde knappt sina ögon då han insåg att jag hade kommit gående dit, främst för att han vet att jag inte är så värst förtjust i "längre" promenader.

Jag fick ju order av läkare att ta korta promenader nästan varje dag, så att jag håller igång lite nu då jag inte får/kan träna. Jag måste nog lyda hans råd och korta av sträckan lite nästa gång. För vad gör jag om knäna hoppar snett mitt på våldtäktsbron, och jag ligger där och kvider medan Roy står och säljer verktyg på jobbet?
Nej, det säkra före det osäkra. Kortare sträckor, eller så tar jag gubben med mig.

Kvällens sträcka har jag redan planerat in i minsta detalj. Den blir ungefär lika lång, och ingen gubbe har jag med mig. Så jag börjar med att bryta mot mina egna regler.. Living on the edge!
  


..Och så klippte jag ihop den här bilden sådär fint ;) Jag & mina tattoos! 

6 kommentarer:

  1. Var är våldtäktsbron? :O

    SvaraRadera
  2. Anonym} Det är bron som går mellan Brändö och Vöråstan.

    SvaraRadera
  3. den heter pappersbron, men är ökänd och har därför fått många smeknamn som tex våldtäktsbron.

    SvaraRadera
  4. jag tycker du ska vara försiktigare. Smärta är ett tecken på att något är fel. Om knäna börjar kännas sådär osäkra, ska du kanske börja med korta promenader och inte vara så envis och gå långa sträckor. För blir knäna övertrötta, så hinner de ju inte återhämta sig, då gör det ju mer skada än nytta. Har du frågat din fysioterapeut om att springa i vatten? (tror personligen det sku va bättre för dig än att gå på en gångbana). Hoppas du börjar bli i bättre skick!

    SvaraRadera
  5. Anonym} Du har rätt, jag måste ta det lugnare. Jag ska träffa fysioterapeuten nästa vecka, så då ska vi prata och gå genom hur jag ska träna både knäna och ryggen rätt. Jag ska också fråga upp om vattenlöpning!
    Tack så mycket, nog blir allting bättre bara jag får börja gå regelbundet på fysioterapi. :)

    SvaraRadera